upp å ner, ner å opp

Alvas blodsocker far upp och ner som en jojjo, låg eller hög, ingenting mitt emellan. Känner en oro och desperation för vad det gör med hennes kropp. Tänker på framtiden och vill hennes bästa, att hon ska få leva ett så långt och bra liv som möjligt. Vi är så väldigt trötta, hela familjen och det är kämpigt med både det ena och det andra.

Det är ett påfrestande liv vi har och ska fortsätta leva, önskar vi kunde få en paus från allt jobbigt, alla måsten och bara få vara en familj, en lycklig och glad familj utan bekymmer eller besvär. Önskar att det fanns en paus knapp.

Alvas assistent i skolan har nu slutat och hon har fått en ny. Vi har fått börja från början igen och telefonen ringer 4-5 ggr per dag från skolan att hon är låg, vad ska göras då, ska hon ha dextrosol, ska hon ha en frukt ska hon ha insulin?
Det har blivit några akuta hämtningar, hennes blodsocker ligger inte alls bra nu. Kanske beror det på förändringarna som skett i skolan, kanske är det tillväxthormonerna som spökar och jävlas. Hennes insulinbehov ökar, samtidigt som hon blir insulinkänslig i perioder och det är svårt att hänga med och förstå, väldigt svårt och hon mår dåligt till och från, allt för ofta och humöret går upp och ner lika som blodsockret.

Jag hoppas på ett bra höstlov och ser fram emot det, vi behöver vila och göra något roligt. Planerar för några dagar i Stockholm, blir nog Junibacken och tekniska museet.

Jag såg en dokumentär för några dagar sedan som var väldigt bra, den borde alla se för att öka förståelsen kring vissa saken och att man inte ska ta saker för givet.

Rekommenderar att verkligen titta på denna dokumentär.

För barnets skull - Dokumentärfilm | SVT Play

svtplay.se

Josefina är 34 år och har haft diabetes typ 1 sedan hon var tio. När hon bestämmer sig för att skaffa barn och blir gravid påverkar det hela hennes livsstil och kontrollen över sjukdomen ställs på...